Page 5 - Recensioner_Opsis_nr1-2021
P. 5

 Dramatik och hårda livsvillkor
Nu vet jag vem du är
av Ylva Lilja
Bokförläggarna Röda Rummet 2020
Det vilar ett mytiskt skimmer över den otillgängliga Gotska Sandön, norr om Fårö. Idag är det en nationalpark med vandringsleder, förr var det ett avlägset, tufft och bistert område att försöka över-leva på. Debutanten Ylva Lilja har skrivit en ungdomsbok med miljön förlagd till ön och med två parallella historier, en som utspelas i nutid och en i början av 1800-talet. I båda berättelserna finns två systrar som huvudpersoner. Dagens flickor är två tonåringar, Ida och Magda som
bor med sin pappa. Mycket tjafs hör till vardagen och pappan framstår som en tål- modig ängel och medlare. Mamman dog under förlossningen av Ida och nyligen dog också deras kära farmor. Trots att det är förbjudet var det farmors önskan att få sin aska (en del av den) spridd i havet ut- anför ön och också att den gamla familje-
Ylva Lilja. Foto Thomas Svensson
bibeln skulle förvaras i hembygdsmuseet på ön. Tjejerna och pappan har alltså två uppdrag att utföra. I Liljas bok skildras en Petter Gottberg som med sina två döttrar, Hilma och Hulda, bodde på ön i början
av 1800-talet. Han beskrivs som en grym, bitter och våldsam man som man snart förstår var vrakplundrare. Liksom för nutidsflickorna är mamman död; hon dog under tragiska omständigheter när hon skulle rädda yngsta dottern på isen. Mats Wahl gav 1985 ut en ungdomsbok, Husbon­ den, som också filmades av SVT. Berättel- serna skiljer sig åt i Liljas och Wahls böcker, men i båda gestaltas den hårda och hjärtlösa mannen och vrakplundraren; hos Wahl stavas han Peter Gothberg. Troligen finns det spår av sanning kring denne ”Östersjöns sista pirat”.
Inledningen av Nu vet jag vem du är framstår som lite rörig med korta, tvära kast mellan parallellhistorierna och pre- sentationerna av människor och miljöer. När Ylva Lilja sedan kommit in i berättel- sen, liksom vi läsare, flyter det fint och särskilt i den historiska delen dras man handlöst in i dramatik, systerskap, lojalite- ter och hårda livsvillkor. Man ser allt fram- för sig, hör vindens tjutande och nästan känner sandkornen mellan tänderna.
Jag saknar en karta över ön. Det hade
varit så mycket enklare att följa med i
båda berättelserna med en sådan, eftersom många lokala namn på vikar, stränder och kullar nämns och också har betydelse för själva historierna. En karta fanns däremot i den gamla bibeln som farmor överlämnat till sin son och sina barnbarn. Gömd i bi- belns rygg hittar Ida kartan. I bibeln finns också en fascinerande, tecknad bild på en flicka och sirligt nedtecknade texter.
”Farmor var död, men något av henne fanns kvar i Ida. Och Ida var inte säker
på hur hon kände för det.” Den gamla bibeln, farmodern och hennes syster tycks vilja förmedla något från förr. Ida blir länken mellan då och nu. Här kommer
det övernaturliga in. Den olycksdrabbade och svikna Hilma från förr spökar, hon uppenbarar sig för Ida och, ja hon måste ju hjälpa Hilma att få ro.
Boken är på många sätt en bladvän- dare, särskilt i beskrivningarna av den råa verklighet som systrarna på 1800-talet levde i. Men jag önskar att debutanten Ylva Lilja hade fått rådet att stryka och koncentrera texten på vissa ställen, det hade boken vunnit på.
Cecilia Östlund
bibliotekarie, kritiker
     5















































































   3   4   5   6   7