Skräck mellan pärmar

Skräck och undergång har alltid varit i motiv i litteratur och konst, men nog känns det som om det är ovanligt mycket idag. Nyheter och debattinlägg i medierna talar om klimatångest och om demokratins och mänsklighetens undergång. Apokalyps var temat för filmfestivalen i Göteborg, Harry Martinsons Aniara har blivit film. Och en tjock ungdomsbok om jordens undergång har kommit ut, Slutet av Mats Strandberg. Det är en plågsam men oerhört bra bok som kan jämföras med tidigare vuxenböcker som Nevil Shutes På stranden (1958) om världen efter ett kärnvapenkrig och P.D. James Människors barn (1992) där det inte finns någon framtidstro, alla män har blivit sterila och inga barn föds. I Slutet är det – precis som i Tove Janssons Kometen kommer – en komet som hotar jorden men här vet man exakt vilken dag och timme det kommer att ske. Boken har mycket att ge även vuxna. Och Viktoria Myréns intervju med Mats Strandberg i det här numret är verkligen läsvärd.
Skräckböcker för mindre barn handlar oftast om spöken som är snälla, men böckerna kan vara dramatiska ändå, säger Susanna Ekström i sin genomgång av småbarnböcker. Hon konstaterar att barn inte skräms så lätt, men de vuxna är rädda för att barnen ska bli rädda.

Skräckböckerna för ungdomar som Per Israelson skriver om verkar desto läskigare med monster och vampyrer och vardagliga ting som plötsligt får demoniska egenskaper. Att de här böckerna är populära bland ungdomar är det ingen tvekan om.
Även femteklassare gillar att bli skrämda, berättar Lena Ollmark. Det gör hon själv också och hon både skriver böcker om skräck och är ute i skolorna och delar med sig av sin fascination. Men det otäcka måste blandas med skratt och gör man det kan samtalen väcka en otrolig kreativitet och skaparlust.
Femteklassare borde styra världen, menar Ollmark. De är kreativa och har en stark känsla för rättvisa.
Man kan fundera över om det har med det oroliga politiska klimatet att göra att skräck är så populärt just nu. För på något paradoxalt sätt inger skräck en trygghet – när den håller sig inom pärmarna.

Den som blir trött på monster och skräck får bläddra till Salongen och glädja sig åt Lena Andersons fantastiska bilder. De är allt annat än skrämmande.

Birgitta Fransson